it seems like a long time

Publicerad 28.04.2017 kl. 22:12

 

Det är inte som det brukade vara. Förr i tiden kunde jag sitta i mörkret, röka och vara miserable. Jag älskade det. Nuförtiden unnar jag inte ens mig själv en enda festcigg, så den enda trösten jag har kvar är mörker. Jag har inte ännu lyckats förklara eller få någon att förstå varför mörker är så himla attraherande. Det är otroligt skönt att försvinna och inte existera.

 

Jag tog av benen på min säng för de kändes för upplyftande. Jag vill att min säng symboliserar min mentala status. 

 

Jag har inte skrivit ett enda ord på en månad. Det känns som en evighet. Min plan var att ta mig ur det lilla diket jag var i och sedan skriva, men tyvärr är det en avgrund. Under denna oproduktiva period har jag skaffat mera billig jewellery (en passion) och hållit på med min tumblr.

 

Jag har lyssnat på den här sången hela dagen. Den är fantastisk.

 

 

Annars har jag lyssnat på en massa Electric Guest under månaden som gått.

 

Kommentarer (0)
Spamfilter
Skriv siffran 1 med bokstäver: